Staten och kyrkan skildes åt 2000.
Sedan dess har den religiösa påverkan av det svenska samhället accelererat.
Så till den grad att kulturminister Bah Kuhnke i en artikel i DN nyligen konstaterar att staten bör gå in och reglera de olika samfundens inställning i en rad frågor.
Några av er kanske minns när undertecknad fick löpa gatlopp för en tweet om att islam är den religion som står för flest religiösa våldsbrott i nutid. Det gick så långt att jag hade polisbevakning och jag fick ta emot ett tiotal direkta mordhot. Det blev ett fasligt liv. Alltså förstår jag att kulturministern ännu en gång briljerar genom att inte beskriva verkligheten som verkligheten ser ut utan istället med en lätt gäspning ägna sig åt gränslöst svepande generaliseringar och drar varenda religiös yttring över den berömda kammen.
Det är bra att kulturministern ser med oro och allvar på utvecklingen i de religiösa samfunden. Men hon missar fullständigt målet när hon inte vill eller vågar beskriva situationen som den faktiskt ser ut. Det håller inte att skriva svepande om att “kraven på demokratiska värderingar i samfunden ska skärpas”.
Kulturministern har gjort till en god konst att skriva och säga saker utan att få något skrivet eller sagt.
Hoten mot de demokratiska samfunden kommer inte från de olika samfunden utan från ett specifikt och väldokumenterat håll, nämligen från den radikala islamismen?
Det sker ingen kristen radikaliseringen. Det finns inga kristna självmordsbombare. Varken katoliker, baptister eller ens Åke Gren står för hederskultur eller förtrycker kvinnor enligt en religiöst lagd mall. Man kan tycka vad man vill om Livets Ord men de utgör inget som helst hot mot vårt samhälles demokratiska värderingar.
Vilket samfund är det som i vissa fall uppmuntrar mord på sina egna döttrar, som radikaliserar unga män till att kriga mot allt västerländskt, som fördömer homosexuella, som vägrar ta kvinnor i hand, som anser att kvinnor bör gå täckta för att inte väcka mannens (får man förmoda) okontrollerade sexualitet? Vilket samfund är det som världen över tränar unga män och kvinnor att spränga sig själva och så många oskyldiga som möjligt i luften?
Det är inte kristna, katoliker, baptister, pingstvänner, mormoner eller ens Jehovas Vittnen… Det är inte något annat kristet, hinduistiskt eller buddistiskt samfund heller.
Sverige är byggt på folkrörelser och delvis också av kristna samfund som genom åren gjort extremt mycket gott får vårt land. Att de nu nu, för att makten är så rädd att skriva som det är, målas ut som demokratiska hot känns verkligen inte anständigt en kulturminister.
Hur är det möjligt att kejsaren tusen gånger får reda på att hon är naken men ändå väljer att dansa in på scenen? Hur är det möjligt att så fullständigt missa kärnan i det viktiga arbete som Bah Kuhnke säger sig vilja ta tag i?
Varför och för vem är kulturministern så rädd?