Men vadå ingen vågade? Vi var en del som vågade men fortfarande är brännmärkta av en elit som får för sig att vi har åsikter vi inte har, att vi är människor vi inte är. Och inte bara en medial elit som stämplar och kastar ut, utan också människor vi känt i tio, tjugo, trettio år som får för sig att vi ”förändrats” som människor, att vi ”bytt sida” och annat snurrigt.
Bara för att vi haft örat mot marken och skrivit om det vi hört och det vi sett. Det är NI som levt i en skyddad verkstad. Det är NI som suttit i era villaträdgårdar och hånfullt hatat, föraktat ch avskedat människor som NI ansett varit allt för farliga…
Det är NI som svikit människor genom att inte bara blunda för det ni sett pågå, ni är också skyldiga till att göra vänner till fiender, till att misskreditera, smutskasta och förfölja de få som faktiskt vågade ha en ryggrad under en tid när ni krälade in i er tempererade lilla grotta så fort det hettade till…
Skäms ni inte?
Alla ni som står vid grillen och snackar skit och med det goda hatets fruktansvärda legitimitet HATAR människor ni aldrig träffat av en enda anledning… Att de försökte beskriva omvärlden på omvärldens villkor.
Hur kan ni leva med er själva?
Det är ni som är de skyldiga till att vi har ett vulgärt samhällsklimat. När ni började brännmärka, avskeda och förfölja oliktänkare, när ni började stämpla människor som rasister och fascister började ni gräva den där ravinen vi nu alla står framför och undrar hur vi ska överbrygga.
Jag klarar mig, Till skillnad från den lögnaktiga uppfattningen är jag inte ett dugg bitter över vad som hänt. Jag klarar mig. Jag ger mig aldrig. Jag kan se mig själv och mina barn i ögonen. Jag vet vem jag är. Jag vet vad jag är och jag vet sannerligen vad jag INTE är. Därför spelar det ingen roll längre vilket skitsnack de försöker kleta på mig.
Men jag upprörs fortfarande när etablissemanget och andra försöker få det till att INGEN sade eller skrev något när det var MASSOR av folk som sade och skrev något. Och som fick betala ett högt pris för det.
Det är folkförakt ännu en gång.
Det här landet behöver ett uppror.
Kärlek och uppror.