Det finns katastrofer som blossar upp, som med all rätt oss fångar oss, klär av oss, gnager på vårt innersta väsen, väcker oss ur tusenårig slummer och förändrar världsordningen. Det finns katastrofer som sker på en sekund, globala, kollektiva, som tsunamin, Palme-mordet, Anna Lindh, Estonia. Våra egna liv innehåller flera olika katastrofer genom livet, skilsmässor, dödsfall, sjukdomar, trafikolyckor.
Sedan finns det mer undanglidande katastrofer, som liksom bara sker hela tiden, hela tiden en liten bit ifrån medias intresse och vårt synfält. Människor som dör i miljontals utan att vi bryr oss. Det dör mer barn av sjukdomar som diare under tio år på grund av vattenbrist, än vad som dött under samtliga väpnade konflikter sedan andra världskriget.
Det är både skrämmande och nödvändigt med perspektiv.
Jag minns med värme mitt fritidshem på Kummingatan i Göteborg. Våra handledare Stickan och Pia var så där helhjärtat närvarande som dedikerade yrkesmänniskor kan vara. Jag glömmer aldrig deras värme för oss ungar. Jag glömmer heller aldrig hur Pia en dag berättade om det overkligt fantastiska med att ha vatten i kranen. Först, där och då, tyckte vi nog att hon var lite töntig, vad är vatten ur en kran liksom, men jag minns det där än, trots att det är över trettio år sedan. Varje gång jag ser eller läser om den skrämmande vattenbristen i världen, som egentligen dessutom är onödig, så tänker jag på Pia och hennes uppmaning att vara varsam med vattnet, och, inte minst, väldigt tacksam.
Men ni vet ju hur det är. Det är svårt att vara tacksam för allting man tar för givet…
När det gäller världsvida katastrofer brukar ju de viktiga männen (och en del kvinnor) träffas runt stora, runda bord i Bryssel eller något och lägga sina bekymrade pannor i djupa veck. Det talas länge om hur vi ska rädda människor, rädda barns liv. När det gäller ekonomi och sådant brukar de viktiga männen och kvinnorna snabbare kunna komma överens. I min mest pessimistiska brukar jag tro att det beror på att pengarna är viktigare än människor…
Ofta vet människor hur man räddar andra människor, men det kostar pengar, ofta mycket pengar och när något kostar mycket pengar så brukar plötsligt viljan att rädda andra människor mattas. Det är en läskig och högst
När det gäller vattenbristen i världen så finns det lösningar. Dessutom väldigt konkreta och nära lösningar.
Som bekant består Sverige av väldigt mycket vatten. Staden jag lever och verkar i, Stockholm skryter lite hör och där både om badvattnet inne i city och vattnet i kranarna. På de trendiga hotellen vid Stureplan står numera minibaren tom. Endast en karaff står ovanpå med texten “ Fyll den med världens bästa dricksvatten”.
Sverige i ett nötskal, duktigt och bra, ledande och i framkant. Men också en aning drygt och möjligen omedvetet självgott…
Ofta är det så att de enkla bästa lösningarna finns nära till hands men om någon anledning tycks det ibland som att det är lättare att spana över horisonten efter lösningar som ligger vid våra fötter. Är det inte också så vi lever våra liv?
Vi har svårt att se allt av värde som ligger nära oss, det är mycket gott som skramlar runt våra fötter men vi snavar bara över det, vi går förbi, vi kliver över, går vilse och tappar fokus.
Faktum är att Sverige med god marginal skulle kunna lindra de sjukdomar och de dödsfall som följer i vattenbristens spår! Det är en global, dödlig farsot som årligen tar livet av hundratusentals barn.
Låt oss ta ett konkret exempel.
På Styrsö, utanför Göteborg, finns företaget Sweden Water Export. De skulle kunna erbjuda hjälp, bot och lindring vid akut vattenbrist.
För en kort tid sedan skrev Dagens Industri om placerare i stora pensionsfonder som söker bolag att investera i. DI kallade den globala vattenförsörjningen för “den nya oljan”, exakt så viktig anser man att frågan är.
Problemet är att de stora investerarna gömt sitt ursprung och bara letar efter börsnoterade företag. Hade de vågat och orkat bredda blicken hade de garanterat fått upp ögonen för Sweden Water Export.
Detta är ett företag som, om svenskt bistånd kunde bekosta själva transporterna, kunde köra vatten i tankbåtar dag ut och dag in. En enda tankbåt på 40 tusen dwt levererar 40 miljoner (!) liter vatten till text Medelhavet.
Och tankbåtar finns det i massor bara på just Styrsö eller Donsö.
Ser ni inte sammanhanget? Nytta, företagande, barmhärtighet livräddning.
Finns det en bättre kombination?
Vilket fondbolag blir det första att våga tänka utanför boxen? Människors liv står på spel.