Sverige sjunker.

Låt oss alltså (i möjligaste mån) lugnt och sakligt formulera oss kring det här nya…
Polisen vågar alltså inte att berätta sanningen om sexuella övergrepp mot småflickor för att, håll i er nu, sanningen skulle kunna stärka ett politiskt parti.
Gissa själv vilket…
Man skyddar förövarna alltså, människor som kränker småflickor och föraktar i utsökt äckel de utsatta och värnlösa…
Jag får läsa texten två gånger för jag tror inte det är sant. Inte ens jag trodde att den här bananrepubliken vi lever i var riktigt så här feg, lögnaktig och…galen.
Alla vet numera hur media hanterat känsliga frågor, sanningar har brutits nertill till halvsanningar, folk har fått sparken, fakta har undanhållits och journalister har drivit mer eller mindre indignerade kampanjer.
De flesta politiker har visslat i mörkret, inte vågat säga sanningen, hållit käften, ljugit eller låtit bli att säga sanningen.
Till sist har dock verkligheten blivit…tillräckligt verklig och även statsministern har tvingats i en annan riktning. Verkligheten har den förmågan att den segrar till slut. Verkligheten bryter alla förbannade politiskt korrekta vallar.
Jag är ett levande bevis på hur livrädd offentligheten är för människor som är dumdristiga nog att vägra hålla käft.
Men att polisen i rädsla för att ”spela SD i händerna” helt enkelt ljuger om brott som begåtts, brott mot unga flickor på en festival, är inte bara ett brutalt svek mot flickorna, och ett pinsamt skyddande av brottslingar, utan faktiskt en gigantisk förtroendekris för hela poliskåren.
Tänk om någon myndighet sagt: ”Nej, de här allvarliga uppgifterna rörande växthusgaserna kan vi då verkligen inte göra offentliga, tänk om folk vill rösta på MP då”…
Grejen är ju att allt det som sker nu, och som skett under lång tid men i offentligheten det senaste dryga halvåret kanske, är en gigantisk förtroendekris inte bara för polisen, inte bara för gammelmedia, inte bara för politikerna, journalisterna, tyckarna och gänget…
Det är en gigantisk förtroendekris för hela Sverige! Det är en stor fet skandal, en stinkande rättsröta, en kris för det här samhället. Det borde vara en väckarklocka för alla som tröttnat på alla de som hotat och i trygg oförskämdhet och maktarrogans kunnat hålla folket ifrån sig med ena armen och sortera sanningar och lögner med den andra.
Det här landet vittrar sönder och samman. Det kränger och far i stormigt vatten.
Just som jag trodde det skulle bli lite gött att skriva ”vad var det jag sade” så blir allting lite värre igen. Ibland vill man helt enkelt inte ha rätt.
Men vad är det för en bananrepublik Sverige blivit?
(Läs och dela hur mycket ni vill.)