Sveriges regering har ju som ett av ytterst få demokratiska länder erkänt staten Palestina. Ett minst sagt bekymmersamt beslut med tanke på hur rena terrordåd mot oskyldiga israeler både uppmuntras och sanktioneras från de styrande i Palestina.
Samtidigt har riksdagen fegt vägrat att erkänna det IS sysslar med runt om i världen för folkmord.
Det måste vara det fegaste icke-beslutet i svensk politik sedan andra världskriget.
I en nyligen publicerad rapport från Europaparlamentet slås det fast att: ” Den 2000 år gamla kristna gruppen i Irak står inför utrotning och den kristna befolkningen i landet har minskat från 1,2 miljoner på 90-talet till 500.000 2013, och till 260.000 2015″.
Vad handlar detta om?
Jo, folkmord.
Jag undrar helt stilla om alla dem politiska företrädare som gladeligen i sympati med enskilt utsatta muslimer satte på sig burka och lät sig fotograferas, är beredda att bära ett kors runt halsen för den miljon kristna som mördats, fördrivits eller bannlysts från sina hem.
Pride-tåg i all ära. Där flockas politikerna och tyckarna. Dit vallfärdar kyrkan och alla andra.
Men att stå upp för sina syskon i Mellanöstern väger uppenbarligen betydligt lättare.
Tänk om ett enda bussflak på Pride kunde handla om andra utsatta grupper? Vem vågar bygga ett flak för de miljoner kristna som mördas och fördrivs av den militanta islamistiska terrorn?